Diamant stölden!
Kitty och diamantstölden(The mystery at Lilac Inn)
Denna version är från 1973 i USA och originalet är från 1961. Min bok är i nionde upplagan tryckt 1973 i Falun.
Kitty och Helen Corning paddlar i en och en halv timme från River Heights för att besöka deras vän Emily Willoughby. Emily och hennes blivande man har köpt värdshuset Syrenen och har stora planer för hur de ska utveckla etablissemanget.
När de paddlar förbi en annan bekant visar det sig i samtalet att Kitty verkar ha en dubbelgångare. Kitty tar det med en klackspark men snart nog visar det sig att dubbelgångaren utnyttjar likheten på oärliga sätt. Kittys köpkort blir stulet ur Kittys hem och jag blir förvånad över att det inte nämns något om att hon kontaktar banken och spärrar kortet. Jaja.
Mysteriet på värdshuset verkar först röra sig endast kring Emilys stulna diamanter men Kitty misstänker att något större står på spel. Hela första halvan blir jag bara irriterad på att Emily som ska driva ett värdshus verkar ha svårt att fatta beslut och att hon inte kan stå upp för sin sak. Inte heller tar hon upp det hon funderar över med personerna det berör som hennes faster eller värdshusvärdinnan Maud. Gah! säger jag bara.
Efter första halvan verkar det ändå styras upp så smått. Kitty har ett samtal med sin far som bidrar med en ny vinkel på saker och ting. Det är fint att boken skildrar en bra relation mellan dotter och far.
Alldeles i slutet av boken fångas Kitty in och stuvas ner i en miniubåt. Denna är på väg ut till en båt där skurkarna ska hoppa på och sedan fly landet. Kitty lämnas kvar på u-båten för att dö tillsammans med diamanterna(!) men räddningen kommer i tid för att rädda Kitty.
Kitty och John, en man som varit med i hela boken återvänder till u-båten och dyker ner för att hämta upp diamanterna till Emily. Tidigt i boken fick vi veta att Kitty vunnit en djupdykningstävling och alltså är en baddare på att dyka.
Jag avslutar med ett citat från bokens sista sida.
"På kvällen före Emilys bröllop var det möhippa på Syrenen. Ett tiotal unga damer hade samlats för att fira Emilys sista kväll som ogift. De flesta var förlovade och samtalen rörde sig mest om heminredning och matlagning och de unga parens framtidsplaner.
Helen och Emily, som satt på varsin sida om Kitty, var inbegripna i en intressant diskussion om Dicks och Jims förtjänster som äkta män. Kitty hörde på med ett halvt öra, men gång på gång flög hennes tankar iväg till mysteriet hon just hade löst.
- Stackars Kitty, sa Emily skuldmedvetet. Här sitetr vi och pratar om våra älsklingar. Det kan inte vara kul för dig att höra på allt det där snacket om bröllop och bosättning. Varför skaffar du dig inte också någon att kila stadigt med?
- Men det har jag ju, svarade Kitty leende. Jag kilar stadigt med mina mysterier!"
DÅ KD
Denna version är från 1973 i USA och originalet är från 1961. Min bok är i nionde upplagan tryckt 1973 i Falun.
Kitty och Helen Corning paddlar i en och en halv timme från River Heights för att besöka deras vän Emily Willoughby. Emily och hennes blivande man har köpt värdshuset Syrenen och har stora planer för hur de ska utveckla etablissemanget.
När de paddlar förbi en annan bekant visar det sig i samtalet att Kitty verkar ha en dubbelgångare. Kitty tar det med en klackspark men snart nog visar det sig att dubbelgångaren utnyttjar likheten på oärliga sätt. Kittys köpkort blir stulet ur Kittys hem och jag blir förvånad över att det inte nämns något om att hon kontaktar banken och spärrar kortet. Jaja.
Mysteriet på värdshuset verkar först röra sig endast kring Emilys stulna diamanter men Kitty misstänker att något större står på spel. Hela första halvan blir jag bara irriterad på att Emily som ska driva ett värdshus verkar ha svårt att fatta beslut och att hon inte kan stå upp för sin sak. Inte heller tar hon upp det hon funderar över med personerna det berör som hennes faster eller värdshusvärdinnan Maud. Gah! säger jag bara.
Efter första halvan verkar det ändå styras upp så smått. Kitty har ett samtal med sin far som bidrar med en ny vinkel på saker och ting. Det är fint att boken skildrar en bra relation mellan dotter och far.
Alldeles i slutet av boken fångas Kitty in och stuvas ner i en miniubåt. Denna är på väg ut till en båt där skurkarna ska hoppa på och sedan fly landet. Kitty lämnas kvar på u-båten för att dö tillsammans med diamanterna(!) men räddningen kommer i tid för att rädda Kitty.
Kitty och John, en man som varit med i hela boken återvänder till u-båten och dyker ner för att hämta upp diamanterna till Emily. Tidigt i boken fick vi veta att Kitty vunnit en djupdykningstävling och alltså är en baddare på att dyka.
Jag avslutar med ett citat från bokens sista sida.
"På kvällen före Emilys bröllop var det möhippa på Syrenen. Ett tiotal unga damer hade samlats för att fira Emilys sista kväll som ogift. De flesta var förlovade och samtalen rörde sig mest om heminredning och matlagning och de unga parens framtidsplaner.
Helen och Emily, som satt på varsin sida om Kitty, var inbegripna i en intressant diskussion om Dicks och Jims förtjänster som äkta män. Kitty hörde på med ett halvt öra, men gång på gång flög hennes tankar iväg till mysteriet hon just hade löst.
- Stackars Kitty, sa Emily skuldmedvetet. Här sitetr vi och pratar om våra älsklingar. Det kan inte vara kul för dig att höra på allt det där snacket om bröllop och bosättning. Varför skaffar du dig inte också någon att kila stadigt med?
- Men det har jag ju, svarade Kitty leende. Jag kilar stadigt med mina mysterier!"
Kommentarer
Trackback
